PRECIKEM II 2015-2018
Kemisk precisionsbehandling av sura sulfatjordar för vattenskydd i ett miljömässigt hållbart jordbruk (PRECIKEM ll)
Projekttiden sträckte sig från 1 juli 2015 till 31 december 2018.
I det år 2014 avslutade PRECIKEM-projektet konstaterades att det fanns ett behov av att styra både grundvattnets pH-värde och redoxpotential i en sur sulfatjord. Redoxpotentialen styr tillsammans med pH-värdet vilka förekomstformer hos t.ex. svavel och järn som kommer att dominera. För det här ändamålet användes finfördelad torv ensamt eller i kombination med kalciumkarbonat i laboratorieförsök samt i storskaliga försök på det utvidgade försöksfältet på Risöfladan. Målet var också att utveckla dränerings- och underbevattningstekniken samt att speciellt uppmärksamma mikrobiologin. PRECIKEM II-projektet möjliggjorde också en treårig fortsättning på uppföljningen, som inletts 2012, av dräneringsvattnet från försöksfältet.
I projektet vidareutvecklades, både i laboratorium och fält, de tekniker som tagits i bruk i det tidigare PRECIKEM-projektet (2010-2014).
Hösten 2016 utvidgades försöksfältet med tre hektarstora delfält. Dräneringssystemet på de nya delfälten möjliggjorde en cirkulerande underbevattning. Detta är en ny teknik där dräneringens grendiken ansluts till en returledning som mynnar ut i reglerbrunnen. Med en cirkulerande underbevattning fås ett jämt tryck och flöde i hela rörsystemet och man undviker de återvändsgränder som grendiken i en konventionell dränering utgör vid underbevattning. De första behandlingsförsöken med en cirkulerande underbevattning gjordes i augusti 2017. Metoden gav ett bättre behandlingsflöde och antas också effektivera en konventionell underbevattning.
I PRECIKEM II-projektet användes, liksom i det tidigare PRECIKEM-projektet, Nordkalks C2 (tidigare betecknad FC2,5) som är en mycket finmald kalksten (produkt som utvinns i gruva bestående huvudsakligen av kalciumkarbonat) där partikelstorleken är 2,5 µm, och dels en ännu finkornigare kalciumkarbonat där partikelstorleken är 0,3 µm. Denna produkt, Nordkalks Enrich Bio, är en utfälld kalciumkarbonat som behandlats med en ytaktiv substans för att skapa en ytterst stabil suspension som förväntas kunna spridas bra i markens porer. Enrich Bio användes på två delfält.
År 2017 gjordes förutom behandlingar med rena kalciumkarbonatsuspensioner också försök med torvsuspensioner. På två delfält utfördes först behandling med kalciumkarbonat i form av Nordkalks C2 och direkt efter behandling med finkornig (< 0,5 mm) torvsuspension. Torven fungerar som en antioxidant eftersom torven oxideras före sulfiderna och förbrukar därmed det syre som kommer ner till markskiktet på dräneringsdjup. Torv är också en energikälla för de mikrober som reducerar järn och svavel. Dessutom bildar torven komplex med de metaller som finns lösta i porvattnet. Det här minskar metallernas eventuella toxicitet men kan samtidigt underlätta deras mobilitet.
I laboratoriet fortsatte de i PRECIKEM-projektet inledda lakningsförsöken med ostörda markprover men försöksuppställningen utvecklades. Tidigare användes hydrostatiskt tryck för att transportera behandlingslösningar och -suspensioner genom markprovet. I PRECIKEM II-projektet användes istället en membranpump för att ge en jämn genomströmningshastighet. Dessutom placerades hela försöksuppställningen i ett kylskåp vid 10 °C, vilket motsvarar medeltemperaturen i det delvis oxiderade markskiktet på dräneringsdjup. Behandlingarnas effekt på mikrobpopulationerna undersöktes systematiskt och för att undvika kontamination användes endast autoklaverat (ångsterilisering vid 120 °C) vatten. Efter ett lakningsförsök förvarades markprovet lufttätt vid 10 °C i kylskåp i fyra veckor. Därefter öppnades provet för mikrobiologisk och geokemisk provtagning. Separata prover togs av sprickytor och det mera kompakta jordmaterial som inte var i direkt kontakt med makroporer.


Projektet genomfördes av Yrkeshögskolan Novia, Vaasan ammattikorkeakoulu, Åbo Akademi samt Yrkesakademin i Österbotten.
Utvidgningen av försöksfältet på Risöfladan planerades och förverkligades under ledning av Rainer Rosendahl vid Österbottens svenska lantbrukssällskap/ProAgria.
Finansiering
Projektets totala finansiering var 500 000 € och kom från Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 vid Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Finansieringen beviljades av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten.
Aktiastiftelsen i Vasa beviljade medel för framställningen av den finfördelade torven och kemiska analyser, samt tillsammans med Stiftelsen Handlanden Gustaf Svanljungs Donationsfond för prof. Paweł Nowaks deltagande i tolkningen av de experimentella resultaten. Stödstiftelsen för Täckdikning beviljade medel för utvidgningen av försöksfältet på Risöfladan. Oiva Kuusisto Säätiö beviljade medel som möjliggjorde prof. Mark Dopsons deltagande i projektet med expertkunnande inom mikrobiologin. Prof. Paweł Nowak är verksam vid Polska Vetenskapsakademin i Kraków, Polen, och prof. Mark Dopson är verksam vid Linnéuniversitetet i Kalmar, Sverige.
Uponor Infra (tidigare KWH Pipe) och Nordkalk har stött projektet med material och expertkunnande.

